15/6-11
Det är mycket kul som händer folk runt omkring mig nu. Och jag är verkligen glad för er skull!
Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig, ja ska vi kalla det avundsjuka för att alla ska förstå. Jag kan inte låta bli att undra vad det är som gör att jag ständigt får negativa saker slängda i ansiktet på mig. Jag säger inte att jag inte har det bra, för det har jag. Men juat nu för tillfället är det väldigt tufft, det är tungt vissa dagar. Och jag känner att jag börjar gräva ner mig lite smått. Och detta för att överleva.
Mina fina vänner peppar mig alltid med att det är en fas och att jag är stark nog att överleva och det gör jag! Men då och då tar känslan av att ge upp över.
Ja jag har verkligen suttit och grubblat för mig själv de senaste dagarna. Dessvärre har jag inte blivit något klokare av det.
Uppdatering Molle: Fick åka in akut idag igen. Vätska har samlat sig i buken och ett av såren var infekterat. De fick ta in honom och operera igen. Ännu mer pengar som försvann där och Molle mår ännu sämre. Som om det inte vore nog så fick han inga smärtstillande efteroperationen innan vi hämtade honom så han led hela vägen hem innan vi fick i honom en tablett. Hur kan man göra så? Han skrek ju av förtvivlan bara man rörde honom vid nacken eller var som på kroppen. Nu har hans smärtstilland börjat verka och han sover lugnt nerbäddad i soffan med Erik. Imorgon fyller Molle 2 år, vi har bjudit hem Eriks mormor som vill fira honom. Så blir fika och någon present till Molle.
Är det fint väder åker jag och Christin till Skanör och solar och badar.
Nu ska jag försöka sova, drömma mig bort! Och hoppas på en bättre dag imorgon. Kan ju inte bli sämre iaf, right?
Nattinatti
Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig, ja ska vi kalla det avundsjuka för att alla ska förstå. Jag kan inte låta bli att undra vad det är som gör att jag ständigt får negativa saker slängda i ansiktet på mig. Jag säger inte att jag inte har det bra, för det har jag. Men juat nu för tillfället är det väldigt tufft, det är tungt vissa dagar. Och jag känner att jag börjar gräva ner mig lite smått. Och detta för att överleva.
Mina fina vänner peppar mig alltid med att det är en fas och att jag är stark nog att överleva och det gör jag! Men då och då tar känslan av att ge upp över.
Ja jag har verkligen suttit och grubblat för mig själv de senaste dagarna. Dessvärre har jag inte blivit något klokare av det.
Uppdatering Molle: Fick åka in akut idag igen. Vätska har samlat sig i buken och ett av såren var infekterat. De fick ta in honom och operera igen. Ännu mer pengar som försvann där och Molle mår ännu sämre. Som om det inte vore nog så fick han inga smärtstillande efteroperationen innan vi hämtade honom så han led hela vägen hem innan vi fick i honom en tablett. Hur kan man göra så? Han skrek ju av förtvivlan bara man rörde honom vid nacken eller var som på kroppen. Nu har hans smärtstilland börjat verka och han sover lugnt nerbäddad i soffan med Erik. Imorgon fyller Molle 2 år, vi har bjudit hem Eriks mormor som vill fira honom. Så blir fika och någon present till Molle.
Är det fint väder åker jag och Christin till Skanör och solar och badar.
Nu ska jag försöka sova, drömma mig bort! Och hoppas på en bättre dag imorgon. Kan ju inte bli sämre iaf, right?
Nattinatti
Kommentarer
Postat av: Arlinda
Hjärtat jag tänker på dig och finns alltid här för dig!Du kan höra av dig när du vill <3
Trackback
